Senor i foten: anatomi, funktion och hälsporre

Vad är en sena egentligen?

En sena är ett starkt, fiberrikt bindväv som förbinder muskel med skelett. 1177 Vårdguiden beskriver det enkelt: där muskeln tar slut övergår bindväven i en sena som fäster vid skelettet, och senorna består av stram bindväv. När muskeln drar ihop sig är det senan som överför kraften till skelettet, så att du kan röra dig.

Senorna i foten är små, men hårt belastade. Varje gång du reser dig från soffan, promenerar till affären eller bara står och brygger kaffe är det de som arbetar. Just därför är det värt att veta vad de heter, vad de gör och vad som händer när en av dem belastas för hårt. Den vanligaste orsaken till att fotens senor gör sig påminda har ett namn som många känner igen: hälsporre.

Fotens viktigaste senor – en liten karta

Foten innehåller ett helt nätverk av senor som samarbetar. Här är några av de viktigaste som är värda att känna till vid namn:

• Hälsenan, eller akillessenan, är den grova senan som löper från vadmuskeln ner till hälbenet. Den lyfter dig upp på tå varje gång du tar ett steg.
• Plantarfascian är egentligen en bred bindvävsplatta snarare än en klassisk sena, men den fungerar på liknande sätt. 1177 beskriver den som en bred och tjock sena som är ett viktigt stöd. Den spänner längs fotsulan från hälen ut mot tårna.
• Tibialis posterior-senan löper längs insidan av fotleden och är med och håller fotvalvet uppe.
• Peroneussenorna sitter på utsidan av fotleden och är med och stabiliserar foten när underlaget är ojämnt.
• Tåsenorna styr de fina rörelserna, så att du kan greppa med tårna och hålla balansen.

Tillsammans ser dessa senor till att du kan gå, stå, springa, balansera och resa dig, utan att du ens behöver tänka på det.

Vad är hälsporre?

Hälsporre är namnet på en påbyggnad av ben på undersidan av hälbenet. Enligt 1177 Vårdguiden kan du få ont i senfästet under hälen om du överbelastar plantarfascian när du går eller springer, och ibland bildas då en påbyggnad av benet. Den ser ut som en sporre på röntgen, och det är därifrån namnet kommer.

Här finns en detalj som ofta missförstås. 1177 skriver att det är senfästet och inte själva hälsporren som gör ont. Sporren i sig är alltså inte problemet, utan ett tecken på att området har varit belastat. Det förklarar också varför en operation sällan är det första man gör åt besvären.

Plantar fasciit och hälsporre – är det samma sak?

I dagligt tal används orden om vartannat, men de betyder inte riktigt samma sak. Plantar fasciit, som i vården oftare kallas plantar fasciopati, är själva smärttillståndet i plantarfascian, oftast vid fästet på hälbenet. Hälsporre är benpåbyggnaden som kan synas på en röntgenbild.

1177:s kliniska kunskapsstöd för vårdpersonal är tydligt med att de två inte följs åt: det är vanligt att personer med plantar fasciopati inte har någon synlig hälsporre, och omvänt kan röntgenfyndet hälsporre finnas utan att personen har några besvär alls. Med andra ord: en hälsporre på bilden förklarar inte automatiskt smärtan, och smärta i hälen betyder inte automatiskt att det finns en sporre.

Hur känns hälsporre?

Enligt 1177 brukar det göra ont under eller på insidan av hälen när du går eller står. Smärtan brukar gå över när du har gått en stund. Många känner därför mest av det vid de första stegen på morgonen eller efter att ha suttit stilla en längre stund, och mindre när foten har kommit igång.

1177 påpekar också att det inte är ovanligt att få problem med hälsporre igen om du har haft det tidigare. Förloppet kan dessutom dra ut på tiden. Du kan ha ont länge, ofta flera månader, men sällan mer än i ett par år, skriver 1177 om ont i hälen.

Värk som sitter kvar i vila eller som väcker dig på natten hör däremot inte till den typiska bilden. Enligt det kliniska kunskapsstödet talar vilovärk och nattlig smärta snarare för en annan orsak, och då bör du låta vården titta på foten.

Varför får man hälsporre?

Den korta förklaringen är överbelastning. 1177 skriver att besvären ofta kommer av att man har gått eller sprungit för mycket i skor som inte varit anpassade.

Det kliniska kunskapsstödet listar flera faktorer som ökar belastningen på plantarfascian: mycket gående och stående, hårt underlag, för lite stöd i skorna, övervikt, fotens form och felställningar, stram vadmuskulatur och reumatisk sjukdom. Ett vanligt mönster är att belastningen har ökat snabbt, till exempel efter att man börjat gå betydligt längre promenader än vanligt utan att trappa upp gradvis. Samma princip gäller för andra belastningsbesvär i benen – du kan läsa mer om det i vår artikel om ont i skenbenet.

Övningar vid hälsporre

Övningar är en del av behandlingen, men de bör komma från vården och anpassas efter dig. Vi ger därför inget träningsprogram här.

Så här ser bilden ut enligt 1177: fysioterapi är ett av behandlingsalternativen, och en fysioterapeut kan arbeta med stretchning, tejpning av foten och övningar du kan göra hemma. I det kliniska kunskapsstödet beskrivs innehållet mer i detalj – stretchning och styrkeövningar för plantarfascian och vadmuskulaturen, tejpning för att avlasta fascian, prefabricerade inlägg, byte till aktiviteter som cykling och simning i stället för löpning, viktnedgång vid behov och i vissa fall nattskena för långvarig stretch.

Tejpning är alltså något som beskrivs som en del av fysioterapeutens verktygslåda, inte något vi vägleder i. Vill du prova övningar eller tejpning är rätt väg att boka tid hos en fysioterapeut eller kontakta en vårdcentral, så att foten först blir undersökt.

Vad 1177 säger om behandling av hälsporre

1177 delar upp det i två delar. Det du kan göra själv handlar om skor och avlastning: skorna ska vara stadiga och sulan ska vara mjuk under hälen, och du kan prova stötdämpande inlägg som kan köpas i skoaffärer, sportbutiker och på apotek. Du bör vila från löpning och promenader tills du inte längre har ont, medan aktiviteter som cykling och simning går bra.

Det vården kan erbjuda är enligt 1177 fysioterapi, läkemedel, individuellt utformade skoinlägg, kortisonspruta och operation. Det kliniska kunskapsstödet beskriver de mer ingripande alternativen som sådant man tar till först när besvären inte gett med sig efter lång tids annan behandling – och samtidigt att plantar fasciopati i de allra flesta fall läker ut av sig själv, även om det kan ta sex månader eller längre.

Så vårdar du dina senor i vardagen

När fötterna är besvärsfria är det vanliga vardagsvanor som håller dem i gott skick. 1177:s råd vid problem med fötterna handlar mycket om skorna: de ska vara stadiga, ha ett stabilt hälstöd, ge plats för tårna och gärna hållas på plats med snörning eller kardborrband. Klackhöjden bör enligt 1177 vara 10–20 mm. Vid hälsmärta rekommenderas skor med tjock stötdämpande sula och stabilt hälstöd.

• Växla mellan flera par skor så att foten inte belastas exakt likadant varje dag.
• Öka belastningen gradvis. Lägg på lite i taget när du börjar gå längre eller springa igen, i stället för att fördubbla sträckan på en vecka.
• Rör dig regelbundet. En daglig promenad håller kroppen igång – men vilar du från en hälsmärta gäller 1177:s råd om att byta till cykling eller simning så länge.
• Var uppmärksam på underlaget. Långa pass på hårda golv är en av de faktorer som nämns i det kliniska kunskapsstödet.
• Ta signalerna på allvar tidigt. Besvär som funnits länge tar också längre tid att bli av med.

Vill du läsa mer om hur du kommer igång med rörelse utan att öka belastningen för snabbt, har vi samlat råd i artikeln om en aktiv sommar.

När bör du söka vård?

Enligt 1177 ska du kontakta en vårdcentral om besvären inte går över trots att du har vilat från promenader eller löpning och skaffat anpassade skor och inlägg. Om egenvården inte har hjälpt inom ett par veckor är det också skäl att höra av dig.

Vid ont i hälsenan skriver 1177 att du bör kontakta en fysioterapeut eller vårdcentral om smärtan inte förbättras inom en vecka. Har du skadat foten och har svår smärta eller svårt att gå bör du söka vård direkt. Detsamma gäller om du har ont i vila eller vaknar av smärtan på natten.

Du kan alltid ringa 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Kort sammanfattning

• Senorna förbinder muskler med skelettet och bär varje steg du tar. I foten är hälsenan och plantarfascian de mest kända.
• Hälsporre är en benpåbyggnad under hälbenet. Enligt 1177 är det senfästet, inte sporren, som gör ont.
• Hälsporre och plantar fasciit är inte samma sak – sporren kan finnas utan besvär, och besvären kan finnas utan sporre.
• Det gör typiskt ont under hälen när du går eller står, och smärtan brukar lätta när du har gått en stund.
• 1177:s egenvårdsråd handlar om stadiga skor, mjuk sula under hälen, stötdämpande inlägg och vila från löpning och promenader.
• Övningar och tejpning hör hemma hos en fysioterapeut. Söker du vård om besvären inte går över, blir foten först undersökt.