Kollagen för leder och muskler

Rörelseapparaten- i form av muskler, leder och skelett fungerar och används under hela livet. Vissa människor arbetar under fysiskt hårda förhållanden och detta kan orsaka slitage på kroppen. Det är därför viktigt att ta väl hand om rörelseapparaten med måttlig träning och hälsosam kost. Förutom en hälsosam livsstil kan det också finnas hjälp att hämta från naturen för dig som vill ta hand om din kropp under hela livet.

Rörelseapparaten (Muskuloskeletala systemet)

Kroppen är byggd för att användas för rörelse och aktivitet - det är därför viktigt att hålla kroppen igång - men samtidigt är det lika viktigt att den inte blir överansträngd. Centralt för din rörlighet är din rörelseapparat, som täcker leder, benstomme och muskler i din kropp.
 

Skelettet i kroppen - stommen som stöder och skyddar

206 - så många ben finns i människokroppens skelett. Den viktigaste funktionen för din benstomme är att stödja och stärka din kropp och skydda vitala delar som din hjärna och dina organ. Kroppens ben varierar mycket i storlek. Det största benet i skelettet kallas femur och är det benet som sitter i lårbenet. Man kan tro att kroppens minsta ben kan hittas bland de små benen i handen eller benen i fötterna, men i själva verket sitter kroppens minsta ben i innerörat och kallas stigbygel.

Förutom att fungera som ett stödsystem, har skelettet också till uppgift att bilda stamceller som förvandlas till röda och vita blodkroppar, samtidigt som de fungerar som kroppens kalciumlager, eftersom skelettet innehåller 99% av kroppens totala kalcium.

Som nyfödda består vårt skelett främst av brosk, och det är därför med goda skäl som spädbarn kan vrida och tumla på ett sätt som benen i en vuxens kropp aldrig tillåter. Med åldern blir benen styvare och deras kalciuminnehåll ökar. Vid 20 - 30 års ålder har kroppen nått sin maximala benmassa, och från ca. i mitten av livet kommer det att finnas en begynnande förlust av benmassa. Män förlorar i genomsnitt 0,5% benmassa per år, medan kvinnor förlorar i genomsnitt 1% - och efter klimakteriet upp till 6% per år.

Hur stor din totala benmassa är och hur snabbt den bryts ned bestäms dels av genetiska faktorer och dels av miljöfaktorer. Du kan därför göra mycket själv för att stärka ditt skelett och säkerställa en normal förlust av benmassa. En ökad förlust av benmassa ses oftast hos underviktiga (BMI under 20), rökare, personer som inte tränar eller saknar D -vitamin och kalcium och kvinnor som har gått igenom ett tidigt klimakterium.
 

Leder i kroppen - ett liv i rörelse

Dina leder ger din kropp möjlighet att röra sig, alla ben i kroppen - stora som små - är sammankopplade av leder, vissa tillåter mycket rörelse, medan andra helt enkelt har till uppgift att "häfta ihop" skelettet. Lederna är indelade i två kategorier; riktiga leder och falska leder. Kroppens falska leder kännetecknas av att de har väldigt lite - eller ingen - rörelse, denna typ av led finns bl.a. i din skalle.

De riktiga lederna är uppdelade efter deras form, som har betydelse för deras rörelse:

• Gångjärnsled är den typ av led som de flesta tänker på när man pratar om leder. Gångjärnsleden har samma rörelse som vi känner från ett gångjärn i en dörr och är den typ av led som bland annat finns i knäleder och armbågsleder.

• Vridled finns bl.a. i underarmen och kännetecknas av att det ena av de två benen fungerar som en axel som det andra kan rotera runt.  

• Kulled är leden som finns i axeln och mellan höften och lårbenet. Kulleden är kroppens mest rörliga led.

• Glidled består av två ytor som kan göra en parallell förskjutning. Glidleden finns i kotorna, mellan nyckelbenet och bröstbenet och mellan handroten och fotledsbenen.

• Sadelled kan göra en begränsad, vinkelrätt vridning och leden finns t.ex vid tummens rot.

• Äggled ser lite ut som ett ägg som glider runt i en äggkopp, därav namnet. Äggledet finns i nacken och i handleden.

Oavsett om du måste böja ett lillfinger eller springa ett maraton, sätter du dina leder i arbete. Många års användning av lederna kan leda till slitage, det är därför inte onormalt att du med åldern upplever stela leder eller ömma leder, som därför kan behöva snabb och effektiv hjälp. I själva verket är svårigheter med lederna ganska vanliga, och det uppskattas att mer än 700 000 svenskar till en viss del har svårigheter med lederna.

Brosk - Kroppens stötdämpare

Kroppens leder har en komplicerad struktur, som bl.a. består av ledband och ett vätskemembran. Mellan benen i skelettet finns också ett lager av slät brosk som säkerställer smidig rörelse, samt ledvätska som fungerar som en slags stötdämpare när lederna är i rörelse. Brosk består av celler i en grundsubstans av mycket stora molekyler (glykosaminoglykaner) som hålls samman av fibrer - kollagen respektive elastin, som tillsammans fungerar lite som armering i betong - ger draghållfasthet. Med åldern kan brosket bli slitet och förlora sin släta yta, så rörligheten försvåras. Det är därför inte ovanligt om du känner dig stel i ryggen eller har ömma leder när du blir lite äldre.
 

Muskler i kroppen - din styrka till rörlighet

Alla dina rörelser - både de medvetna, som när du lyfter armen och de omedvetna, som hjärtats slag, görs av dina muskler.

Musklerna som används för att utföra medvetna handlingar kallas tvärgående muskler. Det är bl.a. musklerna du använder när du kliar dig i håret, när du spelar fotboll eller när du rör om i en gryta. De tvärgående musklerna finns bl.a. i dina armar och dina ben och dessa kan tränas för att bli större och mer uthålliga. Kroppen har också ett antal muskler som, till skillnad från de tvärgående musklerna, inte styrs av den fria viljan. Dessa muskler styrs av det autonoma nervsystemet, de finns bl.a. i matsmältningssystemet och i luftvägarna. Förutom den tvärgående muskulaturen och den glatta muskulaturen finns det en tredje muskel; hjärtmuskulaturen. Musklerna i hjärtat har egenskaper från båda de andra muskeltyperna. Hjärtmuskeln är flexibel och styrs av det autonoma nervsystemet som den glatta muskeln, men det är också möjligt att träna hjärtats styrka.

Det är viktigt att träna sina muskler och hålla dem igång - inte nödvändigtvis för att få stora överarmar eller lår, utan för att behålla styrkan i kroppen. Muskelmassan minskar med åldern, och det kan orsaka irriterande skavanker i dina muskler. När du blir äldre kan muskelkramper, kramper i benen och särskilt i vaderna förekomma oftare än tidigare. Benkramper kan orsakas av olika saker, inklusive brist på vissa näringsämnen eller att du har suttit i samma ställning för länge.