Maskros

För de flesta trädgårdsägare är maskrosor ett återkommande irritationsmoment, som dyker upp år efter år i rabatterna, i gräsmattan och i fogarna mellan plattorna. Men trots sin mycket vanliga förekomst är maskrosen på många sätt en intressant växt med många olika användningsområden.

Maskros, lejontand, munkhuvud,. Ett "kärt" barn har många namn

Maskrosen går också under namnet lejontand och på engelska dandelion. Det latinska namnet för maskrosen är Taraxacum officinale. I Norden finns det cirka 400 olika arter och underarter av maskros, som kan vara mycket svåra att skilja från varandra för vanliga människor Blomman har en helt eminent spridningsförmåga Vissa arter sprids via rot nätet medan andra sprids via självpollinerande frön som sprids med vinden eller när barn och barnsliga själar frestas att blåsa på det vita luddet av den utblommade maskrosen .

Även om maskrosen är en tagg i ögonen på många trädgårdsägare, är den faktiskt en vacker växt. Dess täta gula blomma sitter på en ihålig stjälk, som vanligtvis kan bli upp till 45 cm lång. De första gula blommorna börjar dyka upp i slutet av april och början av maj. Därifrån kan maskrosen blomma fram till september. I den ihåliga stjälken finns maskrosens mjölkvita saft som ger blomman dess namn. Blommans tandade blad har en viss likhet med tänderna på ett lejon - därav namnet lejontand.

Maskrosens många möjligheter

I Frankrike används maskrosen ofta i sallad där den tillför en bitter smak som liknar den vi känner från ruccola. Sallad är dock bara en av många användningsområden för maskros. Maskrosblomman används bl.a. till sylt, saft och vin, och den används även som dekoration på t.ex. kakor. Plockar du maskrosskotten innan de gror kan blomknopparna syltas och rostas på pannan – varefter de används som den knapriga ingrediensen i sallad. Under andra världskriget gjordes flera försök att använda dem på lite mer otraditionella sätt: i Danmark rostades maskrosrötterna och användes som kaffeersättning, medan man i USA och Ryssland använde maskrosjuicen för att tillverka gummi. Varken maskroskaffe eller maskrosgummi blev dock stora framgångar.

Den positiva uppfattningen om maskrosens egenskaper kan faktiskt spåras ända tillbaka till antikens Grekland och medeltiden, där den bl.a. användes mot vårtor och fräknar – förmodligen med tveksamt resultat.

Maskros i kosttillskott

Om du inte känner dig lockad att äta dig igenom alla maskrosor i gräsmattan går det att få i sig maskrosens nyttiga ingredienser via ett kosttillskott. Innan ingredienserna från maskrosen blir en tablett har de gått igenom en kontrollerad teknisk process, vilket innebär att du får ett koncentrerat extrakt av de nyttiga ämnena.

Maskros används i kosttillskott för sin förmåga att:
Bidra till att bibehålla normal urinvägsfunktion.
Bidrar till normal mage, lever- och tarmfunktion.
Bidra till att upprätthålla en normal pH-balans i magen.

De positiva effekter man framhäva om en ingrediens, t.ex. maskros, regleras via EU-lagstiftning. Om en effekt är väldokumenterad kan den tillämpas på produkter som innehåller ingrediensen i betydande mängder och ingår i en lista över godkända påståenden. Ett antal ansökningar om effekten av växter och växtdelar står just nu på väntelista och kan även användas för att informera konsumenter om den förväntade effekten av produktens ingredienser.

INTRESSERAD?