Immunförsvaret är kroppens helt egna försvarsmekanism. Den har till uppgift att skydda kroppen mot yttre organismer i form av t.ex. bakterier, virus, parasiter och svampar.

Immunförsvaret – kroppens geniala skydd

Hur fungerar ett normalt immunförsvar?
Ett normalt immunförsvar är ett komplext och ganska otroligt system, som syftar till att skydda din kropp från yttre organismer som kan skada kroppen. När främmande organismer försöker attackera kroppen möts de av ett antal försvarsmekanismer, som finns i kroppens organ, celler och vävnader.

En av immunförsvarets viktigaste funktioner är att veta skillnaden mellan vad som hör till kroppen och vad som inte gör det, och därför potentiellt kan skada den. Naturligtvis aktiveras ett normalt immunförsvar av yttre, skadliga mikroorganismer, som bakterier, men det aktiveras också när celler dör eller förändras.

Man kan dela immunförsvaret i två; den naturliga, medfödda immuniteten och den specifika, förvärvade immuniteten – båda har en armé av vita blodkroppar – även kallade leukocyter.
 

Den naturliga, medfödda immuniteten

Den naturliga, medfödda immuniteten försvarar sig mot allt som är främmande och reagerar snabbt när kroppen behöver försvaras. Detta görs bl.a. med hjälp av komplementsystemet, som består av en rad olika proteiner i blodet. Komplementsystemet skickar ut varningar till resten av immunförsvaret och berättar att det är en attack på gång. Dessutom dödar komplementsystemets proteiner externa mikroorganismer genom att göra hål i deras yta så att de dör. En annan viktig del av den naturliga, medfödda immuniteten är de fagocytiska cellerna, som går under namnen magofager och granulocyter. Fago betyder 'äta' på grekiska, och det är precis vad de fagocytiska cellerna gör. När de möter en ovälkommen gäst ser de fagocytiska cellerna till att innesluta och absorbera den.
 

Den specifika, förvärvade immuniteten

Om den naturliga, medfödda immuniteten kan beskrivas som immunförsvarets muskler, så är den specifika förvärvade immuniteten immunförsvarets hjärna. Den specifika, förvärvade immuniteten reagerar långsammare – och den gör det eftersom det tar tid att hitta rätt ”vapen” för att bekämpa den specifika fienden. När den specifika förvärvade immuniteten sätts i funktion är det T-lymfocyterna och B-lymfocyterna som sätter i gång. Detta görs på ett sådant sätt att magofagerna, som vi känner igen från den naturliga medfödda immuniteten, signalerar att en stor attack är på gång. T-lymfocyterna förstärker signalen och hittar de specifika B-lymfocyterna (vapen) som är specialiserade på att bekämpa den specifika bråkmakaren som försöker skapa kaos i kroppen. T-lymfocyterna balanserar också attacken så att immunförsvaret bara skadar den ovälkomna mikroorganismen och inte resten av kroppen. B-lymfocyterna är immunförsvarets "vapen med minne". De kan minnas tidigare attacker och om en fiende dyker upp igen, som tidigare har påverkat kroppen, kan den effektivt slås ner med hjälp av antikroppar.

Ibland händer det att man till och med kan se immunförsvaret arbeta. Om du någon gång har haft en flis i fingret, kommer området runt flisen vanligtvis att reagera med att bli varm, röd, svullen och öm – det är ditt immunförsvar som arbetar. Om immunförsvaret jobbar lite för hårt kan det i vissa fall åtgärdas via kosten – som med fördel kan kan vara rik på grönsaker, fisk och fullkorn, men fattig på socker, processade livsmedel och kött.
 

Kroppens beskyddare

Immunförsvaret är inte ensamt om att skydda kroppen. Faktum är att kroppen har ett stort antal små försvar som träder i kraft innan immunförsvaret sätts igång.

Huden. Kroppens största organ – huden – är ett av kroppens viktigaste försvar. I själva verket möter externa organismer ett försvar redan innan de träffar själva huden. På utsidan av huden finns ett lager av mikroorganismer, som har till uppgift att förhindra att ovälkomna gäster kommer in i kroppen. Vid överdriven hygien tvättas dessa bort och kroppen förlorar en del av sitt skydd.
Huden består av flera olika lager. Det yttersta lagret, som kallas epidermis, är tätt och vattenfast och kan därför hålla mikroorganismer ute. Om det finns ett hål i överhuden, i form av till exempel ett sår eller en reva, är det lättare för mikroorganismer att tränga in i huden. Överhuden varierar i tjocklek och struktur beroende på var på kroppen den sitter, och det finns därför vissa delar av huden som är mer härdiga än andra.

Slemhinnor. Näsa, lungor och svalg är utrustade med små flimmerhår och antikroppar, som bromsar bakterier och andra oönskade organismer. Bromsas bakterierna i näsan fångas de upp av slemmet som fuktar näsan och som vid uttorkning blir "kråkor". Om bakterierna når ner i lungorna kan det bildas slem som kan hostas upp och även om "kråkorna" och slem verkar ganska äckligt så kan man inte tycka annat än att det är ett ganska smart skydd av luftvägarna.

Kroppsvätskor. När ögonen fylls med vatten är det för att hjälpa dina ögon att bli av med främmande mikroorganismer som kan skada din kropp. I ditt saliv finns antibakteriella enzymer som dödar majoriteten av de ovälkomna mikroorganismer som försöker ta sig in på den vägen

Magsyra. De ovälkomna bakterierna som intas via mat och dryck, och som inte bryts ner av salivenzymer, tar sig ner i magsäcken där magsyran ser till att bryta ner de allra flesta.

Hår. Könshår, ögonfransar och de små flimmerhåren i näsan. Alla fungerar som skydd mot organismer som kan skada kroppen, och därför är de en god hjälp för immunförsvaret.
 

8 tips – ge ditt immunförsvar en hjälpande hand

Det varierar från person till person hur starkt immunförsvaret är och det är många olika faktorer som spelar in. Du känner säkert någon som måste gå och lägga sig vid första tecknet på höst och vinter, medan andra i stort sett aldrig är sjuka.

Om du vill stärka ditt immunförsvar och ge dig de bästa förutsättningarna att klara dig opåverkad genom vinterns kalla månader, finns det mycket du kan göra själv för att ge ditt immunförsvar en hjälpande hand.

Hygien. Det säger sig nästan självt att vanlig, god hygien ger svårare förutsättningar för ovälkomna bakterier att ta sig in i kroppen. Därför är det viktigt att tvätta händerna ofta med tvål. Tvålen fångar upp och tar bort bakterier genom att bryta ner bakteriernas fettmolekyler. Under vintersäsongen kan handtvätt också kompletteras med rödsprit. Om du upplever att människor i din omgivning visar symtom på till exempel förkylningar, då kan du med fördel se till att hålla ett bra avstånd.

Stress. Kortare tid med stress kan faktiskt ha en stärkande effekt på immunförsvaret, men om kroppen utsätts för psykisk eller fysisk stress under en längre tid bildas ett hormon som kallas kortisol. Kortisol har en negativ effekt på immunförsvaret.

Rökning. När du röker får ditt immunförsvar arbeta på övertid. Den måste använda sin energi för att bekämpa rökens giftiga ämnen, vilket gör det svårare att bekämpa andra externa organismer. Rökning skadar också kroppens vävnader, vilket gör att huden läker långsammare vid skador. Sist men inte minst förstör röken de små flimmerhåren i lungornas slemhinnor och den naturliga slemproduktionen störs.

Kost. En hälsosam och varierad kost är avgörande för ett stärkt immunförsvar. Om du ser till att äta mycket grönsaker, fettsnålt kött och fisk så får kroppen i sig en god del av de vitaminer och mineraler den behöver för att behålla ett starkt immunförsvar.

Motion. När du tränar regelbundet bildar din kropp flera vita blodkroppar som stärker immunförsvaret och en löprunda några gånger i veckan ger därför en bra hjälpande hand för ditt immunförsvar. Hård och mycket krävande träning kan dock ge motsatt effekt och minska antalet vita blodkroppar.

Sömn. En god natts sömn är viktig för ditt immunförsvar. Dels minskar god och regelbunden sömn risken för stress, vilket påverkar immunförsvaret negativt, dels ökar sömnen effektiviteten hos vissa specialiserade immunceller.

Alkohol i måttliga mängder. Alkohol kan försämra immunförsvarets förmåga att signalera och varna cellerna om att det är fara på väg. Därför aktiveras inte försvaret ordentligt, vilket ger bättre förutsättningar för ovälkomna mikroorganismer.

Vitaminer. Ett välfungerande immunförsvar behöver en mängd olika näringsämnen i form av vitaminer och mineraler. Vissa näringsämnen produceras av kroppen själv, medan andra måste intas via kosten. Om du vill vara säker på att få i dig de näringsämnen du behöver för att bibehålla ett normalt immunförsvar, då kan du välja att komplettera din kost med tillskott med örter och näringsämnen för immunförsvaret.