Gaser i magen: varför de bildas och vad du själv kan göra

Gaser i magen hör till kroppens normala arbete. Alla bildar gas varje dag, och för det mesta märks det knappt. Men mängden gas som känns behaglig är olika från person till person, och när magen spänner, bullrar och känns full kan vardagen bli besvärlig. Enligt 1177 Vårdguiden beror gasbesvär nästan aldrig på en allvarlig sjukdom.

Den här texten förklarar var gasen kommer ifrån, vad som gör att den blir mer märkbar, och vilka vanor du själv kan ändra. Det är ingen snabb lösning, utan en genomgång av mekanismen bakom besvären. Den bygger på 1177 Vårdguidens material om gasbesvär, förstoppning, känslig tarm och magont hos vuxna.

Varför bildas gaser i magen?

Gasen i mag-tarmkanalen har två källor, och de fungerar på helt olika sätt.

Luft som sväljs ned

Vi sväljer luft hela dagen – när vi äter, dricker, pratar och sväljer saliv. Den luften måste ut igen, antingen uppåt som rapningar eller vidare ned genom tarmen. Ju snabbare du äter, desto mer luft följer med ned. Samma sak händer när du dricker kolsyrat, tuggar tuggummi eller suger på hårda karameller. 1177 påpekar också att många sväljer mer luft i stressade situationer, ofta utan att märka det.

Jäsning i tjocktarmen

I tjocktarmen finns bakterier som är en nödvändig del av kroppens normala funktion. När de bryter ned de delar av maten som inte har tagits upp längre upp i tarmen – framför allt vissa kolhydrater och fibrer – bildas gas. Det är en helt vanlig del av matsmältningen, inte ett tecken på att något är fel.

Det förklarar också varför fiberrik mat ger mer gas: ju mer material bakterierna får att arbeta med, desto mer gas blir det. 1177 skriver rakt ut att mängden gas i mag-tarmkanalen ökar av mat som innehåller stora mängder fibrer.

Vad som ökar mängden gas

Några saker återkommer hos de flesta som har besvär:

• Kolsyrade drycker – tillför gas direkt i magsäcken.
• Tuggummi och hårda karameller – gör att du sväljer mer luft.
• Att äta fort – mer nedsvald luft per måltid.
• Kål, ärtor, bönor, linser och lök – exempel som 1177 nämner särskilt.
• Stora mängder fibrer på kort tid – särskilt om du nyligen har lagt om kosten.
• Vissa sötningsmedel i lightprodukter – de tas inte upp i tunntarmen utan jäser längre ned.
• Rökning – 1177 tar upp rökstopp som en av de saker du själv kan göra.

Sötningsmedlen i lightprodukter är värda ett eget ord. De tas i regel upp dåligt i tunntarmen, och det som inte tas upp fortsätter ned till tjocktarmen där bakterierna får arbeta med det. Det är samma mekanism som gör att fibrer ger gas – skillnaden är att du sällan tänker på ett tuggummi eller en läsk som mat.

Att en matvara står på listan betyder inte att du måste undvika den. Kål, baljväxter, linser och lök är näringsrik mat, och att stryka dem ur kosten löser sällan något på sikt. Poängen är att veta var gasen kommer ifrån, så att du själv kan välja när på dagen du äter dem – och så att du inte tolkar en normal reaktion som ett tecken på att något är fel.

Uppblåst mage, gasig mage och rapningar

Orden går ofta i varandra. Uppblåst mage och gasig mage beskriver samma känsla: att magen spänner och känns större än vanligt. Rapningar är luft som tar vägen uppåt igen i stället för nedåt, och kommer oftast från luft du har svalt, inte från jäsning längre ned i tarmen.

Det viktiga är att samma mängd gas ger mycket olika besvär hos olika personer. Två personer kan ha lika mycket gas i tarmen och uppleva helt olika saker. Därför är det inte mängden gas i sig som avgör om något behöver ändras, utan hur du mår.

Vad du själv kan göra vid gaser i magen

Råden nedan följer 1177 Vårdguidens genomgång av vad man själv kan göra vid gasbesvär.

Ät långsammare och tugga maten väl

Det enklaste greppet, och det som flest märker skillnad av. Lägg ifrån dig besticken mellan tuggorna och ge måltiden tid. Ät i lugn och ro utan skärm framför dig – stress vid bordet gör att du sväljer mer luft.

Skippa kolsyrat, tuggummi och sugrör

Stilla vatten i stället för läsk och kolsyrat vatten. Tuggummi och hårda karameller mellan måltiderna gör att du sväljer luft utan att äta något.

Öka mängden fibrer lite i taget

Om du lägger om till mer fullkorn, grönsaker och baljväxter är gas i början vanligt. 1177 skriver att besvären brukar försvinna över tid när kroppen vänjer sig, och att man därför bör öka mängden fibrer lite i taget. Drick också mer när du ökar mängden fiberrik mat – annars kan magen bli tyngre i stället för lättare.

Prova kokta grönsaker

1177 nämner att det ofta går bättre att äta kokta grönsaker än grillade. Det är ett enkelt test som inte kräver att du tar bort något ur kosten.

Ät mindre portioner oftare

Stora måltider ger mer att arbeta med på en gång. Flera mindre måltider fördelar belastningen över dagen.

Håll inte tillbaka gasen

Att inte släppa ut gasen när det behövs kan öka besvären. Många märker också att spänningen släpper när de rapar.

Gå på toaletten regelbundet

Gaserna följer med avföringen ut. Trög mage och gasbesvär hänger därför ofta ihop – blir den ena bättre, blir ofta den andra det också.

Rör på dig

När du är fysiskt aktiv rör sig gaserna framåt i tarmen. En promenad efter maten räcker långt; det behöver inte vara träning.

För dagbok över mat och besvär

Skriv ned vad du äter och när magen känns spänd. Efter ett par veckor brukar mönstret framträda, och det är mer användbart än att gissa sig till vad som passar just din mage. Notera gärna också måltidens storlek, hur snabbt det gick och hur du mådde i övrigt den dagen – stress och tempo påverkar minst lika mycket som innehållet på tallriken. Ta med anteckningarna om du senare kontaktar vårdcentralen; de gör samtalet betydligt mer konkret.

När vanorna inte räcker

Ibland finns det en annan förklaring bakom mycket gas. 1177 nämner bland annat:

• Laktosintolerans – tunntarmen bryter ned laktos sämre, och besvären kan komma direkt eller några timmar efter mjölkprodukter.
• Celiaki – kan ge ökad mängd gas i magen.
• IBS, känslig tarm – tarmen är känsligare än normalt, och många upplever att det spänner av gaser.
• Läkemedel – vissa har förstoppning som biverkning, och då stannar gasen kvar längre.
• Graviditet.

Gemensamt för dem är att de inte utreds vid köksbordet. Laktosintolerans och celiaki kräver utredning i vården, och IBS ställs som diagnos först när besvären har pågått en längre tid och annat har uteslutits. Känner du igen dig, är det värt att ta upp med vårdcentralen i stället för att fortsätta att pröva dig fram på egen hand – särskilt om du har hunnit stryka flera livsmedel ur kosten utan att må bättre.

Läs mer

Vill du läsa vidare om känslan av spänd och svullen mage finns en längre genomgång här: Vägledning: 7 enkla tips som kan hjälpa en uppblåst mage.

När bör du söka vård?

Kontakta en vårdcentral om:

• du har haft gasbesvär i mer än två veckor
• du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare
• du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta
• dina toalettvanor har ändrats och inte gått tillbaka

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning genast om du plötsligt får mycket ont i magen, har ont i magen och feber, kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod, eller har svart eller blodig avföring. Ring 112 om magsmärtan kommer tillsammans med yrsel, matthet, svimning eller kraftig sjukdomskänsla.

Är du osäker på om du behöver söka vård kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.