Kolesterol

Kolesterolvärden - du kanske fick det kollat ​​i samband med ett läkarbesök? De flesta vet att kolesterolnivåerna inte får vara för höga. Men vad är egentligen kolesterol? Vad påverkar kolesterolnivån i rätt eller fel riktning, och vad kan du själv göra för att hålla din kolesterolnivå på en normal nivå? Allt detta hittar du svar på längre ner på sidan.

Vad är kolesterol?

När man pratar om kolesterol kan det snabbt bli lite förvirrande. Det finns fettämnet kolesterol - men ordet "kolesterol" används också i dagligt tal som en grupp av sammansatta partiklar kroppen, som också går under namnet lipoproteiner. Här ska vi ge en inblick i båda termerna för kolesterol.

Fettämnet kolesterol är ett livsviktigt fett som är nödvändigt för att din kropp ska fungera. Det ingår i alla våra cellmembran och kan produceras av alla celler i kroppen, men det produceras framför allt i levern. Kolesterol kännetecknas av att det kan lösas i organiska lösningsmedel som t.ex. alkohol, medan den inte kan lösas i vatten. Kolesterol bildas inte bara i kroppen – vi får även i oss det via vår mat – ca. 1/3 av kroppens kolesterol kommer från mat, resten producerar vi själva. Kolesterol har en speciell kemisk struktur vilket gör att kroppen kan använda det för att bilda bl.a. D-vitamin och en rad stress- och könshormoner – t.ex. kortisol (stresshormon), östrogener (kvinnligt könshormon) och androgener (manligt könshormon).


Kolesterolets betydelse för kroppen
När ordet "kolesterol" används i dagligt tal används det som en term för ett antal komplexa partiklar i kroppen - dessa kallas lipoproteiner och är avsedda att transportera fetter runt blodet. När du får din kolesterolnivå mätt av din läkare är det dessa sammansatta partiklar som mäts. Det kallas serumkolesterol. Ditt kolesterolvärde består av flera olika delar som alla är viktiga när läkaren ska bedöma om det finns behov av en livsstilsförändring eller inte.

Kolesterol spelar en nyckelroll i nedbrytningen av fetter från maten. De tre viktigaste och mest energigivande delarna av vår mat är fett, kolhydrater och protein. Av dessa tre är fett det mest energitäta och i kroppen är fetterna en del av cellmembranet och dessutom används fettet för att skapa energi till kroppens många funktioner. När mängden fett som konsumeras är större än vad kroppen behöver lagras fettet och lägger sig som extra vikt på kroppen.

Samtidigt spelar fettsyrorna en viktig roll i kommunikationen mellan kroppens celler. Vissa fettsyror – omega-3 och omega-6 – omvandlas därför till signalämnen som säkerställer kommunikationen mellan cellerna.


Fettämnenas resa i kroppen
När fetter ska tas upp från vår tarm måste de "lindas in" så att de kan transporteras i den vattenhaltiga miljö som vår kropp utgör. Det sker i tarmen med hjälp av galla, som produceras i levern. Galla är rik på kolesterolhaltiga ämnen, som används för att producera små "bubblor" av fett (chylomikroner). Dessa bubblor transporteras via lymfan och vidare ut i blodomloppet, där fetterna skickas ut till kroppens celler för användning, som tidigare beskrivits.

När fetterna har cirkulerat runt i blodomloppet, fångas de upp av levern, som producerar partiklar med hög fetthalt (triglycerider). Dessa partiklar går under namnet VLDL (Very Low Density Lipoprotein). När de skickas ut via blodomloppet till olika delar av kroppens frigör de fettsyror till cellerna och blir gradvis mer kolesterolrika – och slutar som LDL (Low Density Lipoprotein).


Huvudtyper av kolesterol
Det finns olika typer av kolesterol som transporteras genom blodet runt i kroppen. Här kan du läsa de tre viktigaste typerna av kolesterol:

VLDL-kolesterol (Very Low Density Lipoprotein) kolesterol är ett lipoprotein – transportprotein – som produceras av levern och innehåller nybildade fetter (triglycerider), som måste skickas ut till kroppens celler. En förhöjd nivå av triglycerider i blodet ses vanligtvis efter en måltid med hög fetthalt, men om nivån är hög under en längre tid anses det vara mindre bra.

LDL (Low Density Lipoprotein) innehåller mer kolesterol än VLDL. Om cellerna saknar kolesterol kan de bilda en så kallad LDL-receptor. Med det kan LDL bindas till cellen och frigöra dess kolesterol. Det kan i sin tur också tas upp av en viss typ av vita blodkroppar (makrofager) så att kolesterolet deponeras i blodkärlen. LDL kallas därför ofta för "the Lead or Bad Cholesterol" eftersom en förhöjd nivå av LDL-kolesterol är kopplad till en större risk för blodomloppsproblem.

HDL (High Density Lipoprotein) är det minsta och relativt tyngsta lipoproteinet. Som något speciellt innehåller HDL ett enzym som kan lösa upp kolesterol om det finns på olämpliga ställen i kroppen. HDL absorberar kolesterol och går tillbaka till levern. Här lämnas det in så att det kan återvinnas. Detta fenomen kallas "omvänd kolesteroltransport" och är ett skydd mot kolesterolavlagringar i blodomloppet. Denna typ av kolesterol får därför ofta smeknamnet "det goda eller härliga kolesterolet".

HDL och LDL-kolesterol är på sätt och vis varandras motsatser. Där LDL-kolesterol kan bilda fettavlagringar i blodkärlen och göra väggen i blodkärlen tjockare och mindre elastisk och därmed göra så blodflödet blir svagare, då har HDL-kolesterol motsatt effekt. En hög nivå av HDL-kolesterol är bra för cirkulationen eftersom det minskar fettavlagringarna i blodkärlen och transporterar kolesterolet till levern där det återanvänds eller utsöndras från kroppen genom gallan. Högt triglycerid följs också ofta av lågt HDL, så om du sänker triglyceriden så stiger HDL.

Som sådan finns det inga symtom som kan varna dig för att du närmar dig en förhöjd kolesterolnivå, men din läkare kan ta ett blodprov som visar om du har en förhöjd eller en normal kolesterolnivå. Vid extremt högt kolesterol kan dock något avsättas under huden, t.ex. på armbågar eller ögonlock. Det ses som gulaktiga fläckar eller som en gul ring runt ögats iris. Om du upplever detta kan det vara tecken på högt kolesterol – särskilt hos yngre personer, som kan ha en familjär anlag för förhöjt kolesterol.

Eftersom blodet innehåller flera olika typer av kolesterol behöver man se till helhetsbilden, för att ta reda på om kolesterolnivån kan leda till ökad risk för problem med blodcirkulationen.


Hur ska man tolka kolesterolvärden?
När kolesterolhalten mäts består mätningen vanligtvis av flera delar – totalkolesterol, HDL, LDL och triglycerid.

Eftersom HDL ska vara högt är det en bra idé att jämföra de olika siffrorna för att få en riktig förståelse för om helhetsbilden är bra eller mindre bra. När vi pratar om kolesterolvärden beror helhetsbilden också på en rad andra riskfaktorer som rökning, fetma, diabetes och ev. högt blodtryck. De olika riskfaktorerna tenderar att förstärka varandra, så ju mer du har desto mer handlar det om att hantera dem.

Man kommer ofta att fokusera på totalkolesterol, som helst ska vara lågt - t.ex. under 5 mmol/l. Totalkolesterolet tenderar dock att öka med åldern och en totalkolesterolnivå på mellan 5 och 6 mmol/l kan ofta vara helt OK om det inte finns andra faktorer att ta hänsyn till. Samtidigt måste nivån av HDL-kolesterol utgöra minst en fjärdedel av den totala mängden kolesterol.

så HDL bör vara över 1 mmol/l hos män och 1,4 mmol/l hos kvinnor, medan LDL bör vara under 3 mmol/l och triglycerider under 2 mmol/l.

Man kan möta lite olika siffror om man frågar olika experter.


Vad påverkar kolesterolvärdena?
Det finns flera faktorer som har betydelse när det kommer till dina kolesterolvärden. Ärftliga faktorer och ålder spelar in och livsstilen kan också vara helt avgörande för om ditt kolesterolvärde är för högt eller på en normal nivå.

När du blir lite äldre är det viktigt att du får dina kolesterolvärden kontrollerade regelbundet, eftersom ett förhöjt kolesterolvärde kan vara ärftligt och oberoende av livsstil.


Vad kan du göra för att sänka ditt kolesterolvärde?
Om du har fått diagnosen förhöjd kolesterolvärde finns det några saker du kan göra för att sänka kolesterolnivån i ditt blod:

Kost. Maten vi äter har stor betydelse för våra kolesterolvärden och om du vill hålla dina kolesterolvärden på en hälsosam nivå rekommenderas att du avstår från kött från fyrbenta djur, och istället äter fisk och fågel. Dessutom rekommenderas det att äta mycket frukt och grönt och ca. 30 gram nötter om dagen samt dra ner på socker och mättat fett, vilket bl.a. finns i smör och feta mejeriprodukter. Att ersätta mättat fett (som är stelt vid rumstemperatur) med enkelomättat eller fleromättat fett (som är flytande vid rumstemperatur) kommer vanligtvis att påverka kolesterolvärdena i en bra riktning. Dessutom kan intag av långkedjade omega-3-fettsyror från fisk- eller alg olja hjälpa till att hålla triglyceridnivån i blodet normal.

Motion. När du tränar och håller kroppen igång ökar mängden HDL-kolesterol – det goda kolesterolet – i blodet och blodomloppet skyddas. När du tränar regelbundet kan det även ha en positiv effekt på din stressnivå, vilket också påverkar dina kolesterolvärden men dessutom även din allmänna hälsa och ditt välbefinnande.

Vikt. Fetma och en förhöjd kolesterolnivå tenderar att hänga ihop, och därför rekommenderas att tappa överflödigt fett och hålla ett BMI under 25. Hur skadlig fetma är för din cirkulation beror på var på kroppen fettet finns. Studier visar att fett som placeras centralt på kroppen, det vill säga på magen - "äppelform" - har större risk att ge cirkulationsproblem än fett som placeras på lår och rumpa - "päronform".

Alkohol och cigaretter. Ett litet intag av alkohol kan faktiskt bidra till att öka mängden HDL-kolesterol – det goda kolesterolet – i blodet och därmed minska risken för åderförkalkning. Om du däremot konsumerar större mängder alkohol kan det påverka din cirkulation negativt, eftersom alkoholen kan bidra till att öka mängden fett i levern. Rökning kan inte mätas direkt i dina kolesterolvärden, men det är extremt skadligt för din blodcirkulation ändå eftersom det främjar åderförkalkning.

Kosttillskott. Som ett komplement till en hälsosam livsstil kan det även finnas hjälp att få i ingredienser hämtade i naturen om du vill behålla en normal kolesterolnivå.